Sen sist

Jag förstår att ni sliter ert hår av nyfikenhet om hur det gick med den där tonfisken. Ber om ursäkt att jag har hållit er på halster så här länge. De senaste dagarnas dåliga ursäkt kan vara denna. Någon liten magbacill som golvade mig på måndag morgon och har gjort att de senaste två dygnen spenderats såhär. De stunder som jag inte har suttit på toaletten. Nog med detaljer. Efter tre säsonger Solsidan (har två kvar), och tappra försök att peta i mig vitt bröd och blåbärssoppa så kanske livet börjar återvända så sakerliga. Jag hoppas det. Fy fasen vad en kan hata magsjukor. 

image_59e7210fddf2b31d1bcfbecb.jpg
 
Nåväl. Det är fortfarande gansak otrevligt att tänka på och prata om mat men fredagen var fantastiskt trevlig. Och tonfisken blev helt okej. Till och med bra. Självklart var det noga underbyggt hur den skulle tinas och hur den skulle oljas och hur den skulle stekas. Forskarna hade forskat väl och resultatet blev där efter. Vi kallade hela buffén för en ica-kassen leftovers där Maria och Johan bidrog med ett gäng olika små konstallationer som tillsammans blev... Gott! Nu finns det sex stycken tonfiskfiléer kvar och alltså alla chanser i världen att upprepa stordådet. Vill du komma och laga tonfisk med oss så är du välkommen med din anmälan.
image_59e721122a6b2268d40bb320.jpg
 

Och Meckis hittade ju en fordonskille att hänga med. Först fick han titta på en film där han fick lära sig tre bra saker om traktorer. Sen fick han både köra tågbana och läsa traktorbok. Vilken lycka! Och lite avundsjuk blev han när han såg att Allan dessutom har en Volvo 240!

image_59e721122a6b2268d1a17b2a.jpg
 

Helgen i övrigt bjöd på bra jobbväder och vi hängde ute vid huset så mycket vi orkade. På lördag kväll hade jag ensamparty i soffan med Ironman Kona på tv. Så himla häftigt att kunna få ta del av det. Dock orkade jag inte härda ut hela tävlingen. Förväntad målgång var ju runt tre på natten. Jag tittade i alla fall tills de första killarna var ute på löpningen, då packade jag ihop. 

image_59e721b5ddf2b31d0261ac25.jpg
 

Söndag morgon var det dags för en dejt i poolen igen. Jag tycker att det smidigaste sättet att få sin vilja igenom är att fråga dem som man eventuellt stör med sin närvaro om det är okej att infinna sig. Inte bara överraska liksom. Frågade därför Micke på lördag kväll om jag och Maarit kunde få låna en bana av honom och det fick vi självklart. Nu var det emellertid så att det skulle riggas för simtävling samtidigt varför det tydligen fanns fler människor i badhuset som kunde bli störda av min närvaro. Det skulle läggas i några linor och det skulle läggas i några tidtagningsplattor och tydligen var det helt omöjligt för oss att simma då. Bara vi. Simgrupperna gick bra. Tydligen. Jag upplevde inga som helst problem att anpassa mig efter detta tävlingsfix. Bryr mig inte om jag för en stund har ingen lina eller en lina som är så slapp att banan blir dubbelt så lång. Vet att det gnisslas bara för att få gnisslas. För att någon tycker att jag egentligen inte har något på simklubbens bassängtider att göra. Så kan det vara.

Hur som helst. Vi fick simma och Simpis var så taggad. Igen. Hon är så extra rolig att ha att göra med då när hon går med på lite vad som helst. Den här gången hade jag låtit oss inspireras av ett litet morgonpass som Jennie Johansson lagt ut på instagram under veckan.

image_59e72d36ddf2b31cf6bf81c4.png
 
Älskar att kunna sno pass ifrån proffsen. Om så bara en liten liten del som förkortas och anpassas efter rådande förutsättningar så känns det alltid lite coolare att simma delar av ett proffspass. Vår huvudserie blev 
 
2x400 med paddlar och dolme
4x100 (50 fr/50 ry)
3x300 1-3 med paddlar och dolme
9x50 (1-3)x3 
 
På 300:ingarna sa Simpis lite försiktigt "Tänkte du verkligen 3st? För jag tänkte nog bubbelpoolen nu..." Sen simmade hon i alla fall. Och efter det fick hon sätta handen i plattan Like a Pro efter sitt längsta simpass på länge. Hon är bäst!
image_59e72114ddf2b31d0d98ab94.jpg
 
Ja. Den där simningen var alltså det sista vettiga som hände i mitt liv före magsjukan. Känns som en evighet sen. Dagar i soffan framför träliga serier är så fruktansvärt tråkiga. Nu vill jag inte detta mer. Igår fick jag ju av förklarliga skäl ge bort mitt spinningpass också. Simpis tog det med den äran har jag förstått. Ryktet säger att hon nästan fyllde salen. Herregud vad jag vill träna igen! Kom igeeeeen mageeeen!
 
Öpnna i nytt fönster