Det bästa med att börja jobba

Med detta var den första jobbveckan efter semestern avklarad. Jag hade mycket konkret att återuppta så det var inte jättesvårt att komma in i tänket igen. En halv dag och så var semestermodet utsuddat. Pust. Bortsett från att jag verkligen ser fram emot en bra jobbhöst med stora möjligheter att producera bra och uppskattade saker så är det framförallt tre saker som jag ser extra mycket fram emot.

1. Jag får börja träna.
Det är klart att jag har fått träna även när jag har varit ledig, men det är liksom lätt hänt att en vill prioritera annat då. Funbeat säger att jag har sprungit 15 mil i juli, vilket väl inte är någon katastrof. Katastrofen ligger i att det i princip är det enda jag har gjort. Eller jag simmade väl två gånger och cyklade kanske fyra. Det är meckigare att prioritera sim och cykel när en vill åka bort på semester utan att släpa runt på en massa prylar. Och det är även meckigare när jag är hemma i bondeland för den delen. Cyklat har jag gjort de få gånger det passat in, men jag har inte prioriterat att åka till Hofors för att komma åt gym och sim. Lätt att sticka ut på en löprunda på morgonen och sen ha hela dagen ledig.

Nu jobbar jag och har fem minuters fördröjning från att rumpan lämnar kontorsstolen tills att jag skvalpar runt i poolen. Jag har dealat och jag har charmat och jag har återigen fixat så att simpis och jag får privatleasa bassängen trots att badet är stängt. I onsdags körde vi första längderna sen de drog ur proppen i maj. Om det gnisslade i simmarlederna? Oh ja.  

image_598d729ee087c36e17a3225e.jpg
 
Och på lunchen samma dag hade vi premiärbesökt gymmet. Herregud vad jag längtar efter att få känna mig stark igen. Jag ser verkligen verkligen verkligen fram emot en gymhöst. Nu markade vi med miniminivikter och jag kunde knappt röra mig dagen efter. Jag har även fått till ett pass i spinningsalen den här veckan. Och en omgång bodypump. Pulsen och musklerna ska få veta att de lever igen. Inte bara något himla jogginglall. När jag jobbar är allt så mycket mer lättillgängligt.
 

2. Jag får börja äta ordentligt
Matkassen har haft sommarlov och det sunda förnuftet lika så. Jag känner mig som en grillkorv efter lite för många veckor med lite för miserabel kosthållning. Alldeles för dåliga matrutiner. När jag jobbar äter jag exakt hela tiden. Eller, jag äter ofta och jag äter på ganska exakt samma tider. Havregrynsgröt till frukost, en frukt till mellis, lunch (helst matlåda) och sist kvargmellis innan jag åker och tränar. Jag är betydligt mindre sugen på dåliga saker under dagarna. Och det bästa är väl att vi lagar mat på kvällarna. Lite bättre mat. Det här är tisdagens rödbetsbiffar med fetaostcremefraiche. Så gott.

image_598d735be087c36e2bde1c33.jpg
 

3. Jag har inget avstånd till häng med den här damen.
Världens bästa triathlet jobbar sexhundra meter bort och vi kan styra lunchgym och efterjobbetsim och terapijogg flera gånger i veckan om livet stämmer överens. Idag styrde vi en fantastisk discofredag. Vi jobbade effektivt till tidig eftermiddag, sammanstrålade på lämpligt ställe, joggade en omväg till gymmet, flexade våra discomuskler i en halvtimme, joggade till glasskiosken och åt tidernas mest värda glass i solen. Så himla glad i själen.

image_598e14902a6b22084d75d48a.jpgimage_598e14919606ee60731f9678.jpg
 
 
Och på listan över det sämsta med att börja jobba:
 
1. Sommaren är kanske slut
Det var drömmigt väder denna dag. Kanske den enda dagen på hela sommaren där jag inte har sett en endaste liten molntuss sväva förbi. Om jag inte behövt sitta instängd på mitt kontor just idag så hade jag garanterat suttit såhär lite längre än de typ tio minuter som det blev efter glassen.
 
image_598e149b2a6b22084d75d48b.jpg
 
Öpnna i nytt fönster